Mera Studiecirkel och Världsarv

Gruvhistorik:
1200-talet:
Äldre kopparbrutning bedrevs av gruvans delägare var för sig. Första vittnesbörd härom är     det latinska bytesbrevet av den 16 juni 1288 där biskop Petrus Elofsson i Västerås tidigare fövärvat, men överlät på sin frände dotterson Nicholaus Christineasson en åttondel i Kopparberget. Kung Magnus Ladulås 1275 - 1290, hans kraftfulla Kungagärning bör ha bidragit till att Stora Kopparbergslag bildats.
1300-talet: Träldom avskaffades 1335 av Kung Magnus Eriksson 1319 - 1364, Sveriges och Norges Konung. Efter att Kung Magnu 17 febr. 1347 besökt Husaby kyrka i Södra Dalarna tillkom Bergslagets äldsta behållna privilegier, som också bekräftar äldre privilegier som ej finns bevarade.
Det var omkring mitten av 1300-talet den Svenska metoden för kopparsmältningen kom i bruk.
1400-talet: Fram till 1490-talet tycks produktionen vid gruvan vara ganska hög.
1500-talet: Från 1523 fram till 1540 var ingen storhetstid. Gustav Vasas regeringstid 1523 - 1560. Vid 1570-talets mitt inleddes en storhetstid fram till 1620 som kallades Kronobruket. Karl IX från 1590 ägnade stor kraft att förbättra driften vid Kopparberget.
1600-talet: Storhetstiden mellan 1629 - 1687. Midsommardagen 1687 inträffade det stora raset av flera av flera schakt, som blev 95 m djupt-220 m brett-360 m långt. 1200 man arbetade vid gruvan 1689, det beräknas att i genomsnitt arbetade 4-500 man om dagen vid gruvan. Karl IX förhandlade bort kronobruket till bergsmännen mot andelar i gruvan 1607. Från 1612 ingrep Gustav II Adolf aktivt i gruvans utvecklin med ett påbud 1617 genom skatt till gruvan om en stig kol (c:a 1.9 m3) för varje matlag, därtill skulle de lämna 26 stigar mot ersättning.
1700-talet: Storhetstiden började avta. Christopher Polhem verkade vid Falu gruva mellan 1693 - 1751, hans otaliga tekniska uppfinningar fick blandade framgångar.

Råvaruförsörningen till gruvan: Här tidigare nämnts Fredsmilen, minst lika viktigt var att Vedkompaniet bildades 1648/49 (början till Stora/Enso idag). Det skrevs avtal med allmogen i Floda, Nås, Järna, Äppelbo o Malung. Allmogen skulle bekosta flottning till Forshuvud norr om Kvarnsveden, därifrån till gruvan bekostade Vedkompaniet transporten till Daglöstägten i Falun, det mesta genom flottning via Torsång över sjön Runn. Enligt Drottning Kristinas förordning 1649 förbjöds bönderna olaga vedhuggning under 20 år i Gagnef, St Tuna, Torsång och Vika som ålades istället att hugga ved och leverera som kol. Sågkvarnar skulle övertas av Vedkompaniet och tillsätta en direktör med 6 st bisittare. Varje vedträ skall hålla en god aln och varje stavrum 3 x 3 x 1 aln.
   1659 tillkom Västerdalsvedkompaniet och Österdalsved- kompaniet. Virke började att flottas från Älvdalen, Orsa, Ore, Venjan och Sollerön. 1661 var Vedkomp. skulder så höga att Kungen skänkte Vedkomp. till Stora Kopparbergs Vedkontor. Mycken ved skaffade sig bergsmännen själva från Rättvik, Leksand och Gagnef. Enorma mängder kol tvångs-levererades (kol o vedskatt) till gruvan (alla jordbrukare äro kolare) i form av ryss, stig eller skrinda som innehöll 17,6 hl fram till 1856 i Dalarna, i övriga landskap och efter 1856 mättes en stig i 19,8 hl, som sedan mottogs av uppsyningsmän, kolgillare eller kolvräkare, som gav kvitto för skattekolen (pollett av vax, näver eller papper). Stavrum mättes av Ved- komp. till 3 x3 x 1 aln eller 1,9 m3 eller rågad stig.
    För att klara transporterna av ved och kol var Dalälven den viktigaste transportleden, fram till Torsång över Runn till Tisken 17 km sjövägen. Flottningen av rundvirke gick till Torsångs bom, där stor del togs upp och lades samman till stora flottar som var 15/19 alnar långa och 12 alnar breda, eller 30 x 7 m. Flotten riggades med segel och som ibland med stort besvär nådde Falun. Kolflottningen från bl.a. Gagnef gick till Forshuvud och därifrån 2 mil landvägen till Falun.
    Någon av litteraturen: Karl-Erik Forslunds; Falu Gruva och Stora Kopparbergs Bergslag sid 23 och 82.
Sten Lindroth 1955; Gruvbrytning o Kopparhantering vid Stora Kopparberget.
Falu Miljöhistoria utgavs 2002.
Torsångs Hembygdsförening; Flottningen i Torsång.


Klicka på boken och sidorna för att vända blad:
Din "Flash"-spelare behöver uppgraderas

För att se denna sida kan du Klicka här för att hämta den senaste versionen av "Flash" från Adobe. När installationen är klar kan du återvända hit och se sidan.

Om du ser det här meddelandet även om du har uppgraderat Flash så prova att stänga alla Internet Explorer-fönster, starta om och återvänd till den här sidan.

Du kan också klicka här för att se bilderboken utan att hämta Flash, men det kan hända att det inte ser ut som det ska.

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

17.07 | 18:33

Vi träffades på Fysiocenter idag.Jag kom fram till din hemsida och blev nästan chockad av vad Du har arbetat med på fritiden, det finns bara ett ord.fantastisk

...
03.07 | 01:23

Jag har gjort så gott jag kunnat, det beror på hemsideredaktionen, annars finns den vid Gruvan.

...
02.07 | 18:38

Lägg gärna upp en högupplöst version av kartan, så att den blir läsbar, tack!

...
03.07 | 11:01

Hej Allan! Har du tagit semester eller??
Saknar dig på träningen!

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS